måndag 27 januari 2014

Det hände mycket sista dagen

Sista dagen i Nadiad var det Adelinas tur att berätta om hur det är att vara tonåring i Sverige.Även denna dag fick vi åka till sjukhusets föreläsningssal eftersom det var strömavbrott på skolan.
Efter det fick vi en föreläsning om It om det är  bra eller inte i undervisningen Det var ms Sejal Patel som höll denna föreläsning.



Sedan var det dags att åka tillbaka till skolan för en yogalektion. Det var studenter från den ayurvediska läkarutbildningen som tillsammans med en lärare visade oss olika yogaställningar. Vi fick även själva pröva på. Det var ganska svårt för oss men vi försökte i alla fall.





Efter detta lektionspass följde ytterligare en lektion och denna gång handlade det om olika undersökningsmetoder som görs på patienter.


Senare på eftermiddagen var det dags för den högtidliga avslutningsceremonin i skolans aula.Gruvministern Dinsha Patel var med  vid denna ceremoni.Vi fick hålla tal och berätta om hur vi upplevt vårt besök.Frida och Michelle tackade för eleverna och Anna och Ulla-Carin höll också tal.
Dr Shelat pratade om hur viktigt det var att ha utbyten med andra länder och kulturer och önskade att vi kan fortsätta med detta utbyte.




På kvällen var vi bjudna till Rotaryklubben i Nadiad där vi fick berätta om Sverige och även dansa Garba. Sedan åkte vi till hotellet för att hämta våra väskor och bege oss till flygplatsen.Tiden har gått väldigt fort under dessa två veckor och vi har fått uppleva många olika saker som vi tar med oss hem till Sverige.



 Anna och Ulla-Carin

Redovisning och skolbesök



Torsdag den 23/1 fick vi åka till sjukhuset för våra föreläsningar eftersom strömmen fortfarande inte fungerade på skolan. Caroline berättade om sin praktik på perinatalavdelninen(BB) på Helsingborgs lasarett och vi fick svara på många frågor om vad och hur vi tar hand om våra nyfödda. En av lärarna på DPCN hade därefter en föreläsning om sjuksköterskans olika roller.

Efter detta så åkte vi med skolbussen till en internationell skola som låg söder om Nadiad. Vi togs emot av en munk som startat skolan för åtta år sedan. Skolan hade 1000 elever från 2,5 -16 år.Det fanns också två utbytesstudenter på skolan en som kom från Italien och en som kom från USA. Två andra av skolans elever tog med oss runt och berättade om hur det var att vara elev på skolan. Alla klassrum hade smartboards.Vi fick en väldigt god lunch på skolan.På hemvågen besökte vi en chokladfabrik där det fanns apor i parken utanför.
På kvällen träffade eleverna sina indiska vänninor som var i Sverige i höstas.
Caroline berättar om sin praktik på perinatalavdelningen på Helsingborgs lasarett




Anna och Ulla-Carin






 

onsdag 22 januari 2014

Barnen är vår framtid

Dagen skulle börja med att vi skulle hålla två presentationer på skolan, men eftersom strömen inte fungerade där så fick vi istället vandra till sjukhuset där Frida och Anna fick hålla sina presentationer.




Efter detta hämtade bussen upp oss för att köra oss till Primary Health Center i Salun, utanför Nadiad. På plats fick vi först höra på när Dr. Solan som presenterade verksamhetens funktion och innehåll. Hon berättade om mödravården, barnhälsovården och förlossningsverksamheten som vi sedan också fick titta på. Vi stötte även på en kvinna som var nyförlöst samt en kvinna som var på gång att föda som satt ute på gården för att få friskt luft.






Vi fick även åka ut till en liten by där man vaccinerar små barn och ger mammorna råd angående bland annat amning och preventivmedel. I byggnaden fanns där även en skola där en massa elever hade lektioner. Alla eleverna sken upp när dem såg oss, och deras nyfikna ansikten följde varje steg vi tog.






 
 


Efter lunch besökte vi två barnhem. Det första var ett katolskt barnhem som drivs av en nunneorden. Där bodde det 43 barn i åldrarna 0-18 år. De större barnen var i skolan när vi kom på besök men vi fick däremot besöka de små spädbarnen. De var urgulliga där de låg i sina vaggor.
Runt barnhemmet så går går där en mur. I muren hade man byggt en lucka där där fanns en vagga/säng där man kan lägga barn som man inte har möjlighet att ta hand om. Man byggde detta skåg för att barnen skulle vara skyddade från köld och vilda djur.






 

Det andra barnhemmet vi besökte var ett hinduiskt barnhem. Där fanns barn i ålderna 6-18 år. Där bodde 91 barn, hälften flickor/hälften pojkar. Även här fick vi en rundvisning där vi fick höra lite av deras bakgrundsberättelse och även besöka några barn.


På hemvägen upptäckte vi att det inte var många dagar kvar så vi passade på att hoppa av i Nadiad centrum för lite shopping.

Kvällen avslutades med att vi bjöd de indiska eleverna samt Ms. Sejal på middag på vårt favoritställe Blueberrys.

Av: Michelle Nilsson

tisdag 21 januari 2014

Skolbesök

Morgonen var mörk och det har regnat och åskat hela natten. Vi fick i tur och ordning dela på den enda spegeln då vi alla delar rum i två nätter. Vi begav oss till DPCN i ösregn för redovisning av Emilia och sedan Ulla-Carin. Emilia pratade om barn med autism där hon hade haft sin praktik och Ulla-Carin hade sin redovisning om lagar och barns rättigheter att få veta inom vården. Ulla-Carin delade ut tre Lotta dockor som Rotaryklubben Magnus Stenbock i Helsingborg ville skänka till skolan. Denna Lotta docka är en förtydligande hjälpmedel för barn som ska bli av med sin rädsla genom lek då man kan plocka sönder henne och visa de olika organen i kroppen och då kan barnet förberedas för undersökningar och behandlingar.
Här redovisar Emilia om autism



Här berättar Ulla- Carin om hur Lotta dockan fungerar


Senare åkte vi i samlad trupp i skolbussen till dövstumsskolan som också ligger i Nadiad. Där fick vi en rundvisning på hela skolan och vi fick gå in i de olika klasserna och studera deras sätt att kommunicera. Vi fick prova på att ha hörapparater och lyssna på när lärare pratade i en mikrofon till hörapparaten som eleverna hade för att dem skulle känna vibrationerna. Vi fick även höra de döva barnen prata och se hur de lär sig att forma sin tunga så ord bildas. De visade en bild på indiskt teckenspråk som skiljer sig från det svenska. Eleverna på skolan kommer från hela Gujarat de som bor långt ifrån bor på skolans internat. Under rundvisningen blev vi bjudna på te och vi fick träffa på två tjejer, den ena tjejen var både autistisk och döv. Detta var ett väldigt intressant och roligt besök, ett av de bästa besöken hittills.
Här berättar skolans grundare Dr. J.C Patel om mosaiktavlan vid skolans ingång.

Audionomen testar alla barns hörsel och genomför specialträning med barnen.

Lektionsbesök

Teckenspråk, indisk standard som är gemensamt för hela landet.

Klassrumsbesök


Här samlades vi ihop oss för ett gruppfoto

 
Senare på eftermiddagen fick vi en genomgång i skolans metodrum där vi fick lära oss CRP det vill säga HLR. Läraren demostrerade på dockan och sedan fick vi svenska elever öva på att göra HLR. Denna dockan kan också simulera en förslossning.
Sedan fick vi tid att ställa frågor till de indiska lärarna om de projekt vi har i barn och ungdomssjukvård ( Caroline, hjärtfel hos barn, Adelina, om anorexia, Emilia, om barn med HIV/aids och Michelle om graviditet och typ 1 diabetes).

 
 



Kvällen avslutades på Blueberry med god mat som vanligt. I morgon väntar ännu en dag med nya äventyr.

Emilia och Caroline :)

måndag 20 januari 2014

Kidney hospital

Dagen började med att vi vaknade och fick byta rum .
Nu har vi fått ett stort rum och dela på under kommande två nätter, pga att hotellet har många bröllopsgäster. 
Efter att vi var klara med rumsbytet så åkte vi till skolan där Ulla-Carin skulle hålla ett föredrag om den svenska synen på miljön och hållbarhet.
Lärarna och eleverna på DPCN tyckte att fördraget var väldigt intressant och blev väldigt engagerade i ämnet. 
Sedan gick vi ner till tredje års eleverna i skolans matlagningskök där de hade förberett mat åt oss som vi fick smaka på.
Efter att vi var klara i skolan åkte vi tillbaka till vårt nya rum och gjorde oss hemmastadda.  Vi åt lite lunch och sedan var de dags att besöka njursjukhuset "Kidney hospital" som ligger mittemot vårt hotell. Kidney hospital räknas som Asiens främsta njursjukhus och har patienter från hela världen.



En bild ifrån labbet
 

De var väldigt intressant och vi fick besöka de olika avdelningarna, vi fick även träffa högsta chefen Dr. Mahesh Desai och han visade oss några operationer på sin data och berättade vad de gjorde för operationer och behandlingar på sjukhuset.

Här visar Dr Mahesh Desai upp en njursten

Idag har de varit ganska lugn dag  och snart ska vi dra och äta pizza sedan blir de att mysa och sova.
Vädret är väldigt varmt vilket vi njuter av varje sekund.



Här poserar vi tillsammans med en av läkarna

Mvh Adelina, Frida, Elin.

söndag 19 januari 2014

Innehållsrik helg

 
 
Denna helgen har gått i utflykternas tecken! På lördagmorgon åkte vi med Ms Sejal och fyra lärare från DPCN till Ahmedabad.Vi började med lite shopping och sedan  besökte vi Gandhi Ashram, Gandhis bostad under åren han bode i Ahmedabad. Där tittade  vi på utställningen om hans liv och vi fick även se hur han bodde. I utställningen beskrivs många händelser i Gandhis liv som till exempel den berömda saltmarschen.
 

 
 

 

 
                                          Detta är huset där Gandhi bodde.



                                         Bilden är tagen utanför Gandhi Ashram






                                          Här står vi med de indiska lärarna utanför Gandhi Ashram


 
 
 Vi åkte sedan vidare i den täta trafiken i Ahmedabad till Sardar Patel Memorial.
Sardar Patel, Gandhi och Nehru ledde tillsammans Indiens frigörelsekamp. Sardar föddes i Nadiad och boddei Ahmedabad mittemot Gandhi på andra sidan Sabarmatifloden. Varje morgon tog han en promenad för att hälsa på Gandhi. De satt även i fängelse tillsammans för sitt uppror mot engelsmänen.
                                     

 


                                        Denna staty föreställer Nehru, Gandhi och Sardar  Patel statyn finns utanför
                                        Sardar Patels Memorial.






                                         Sardar Patels Memorial
 
 
 
På söndagen var det dags att hoppa på skolbussen igen för ett nytt besök i Ahmedabad. Denna gång för att besöka Science City. Fakulteten på skolan följde med och stämningen på bussen var på topp. Lärarna sjöng och bjöd frikostigt på indiska snacks.

 
 
 
 



 
Besöket var mycket lärorikt och anläggningen påminner om Experimentariet och Universeum.
Innan vi åkte hem åt vi en efterlägtad måltid på Mc Donalds.
 
Imorgon är det dags för en ny skolvecka!
 
 
Anna och Ulla-Carin
 

fredag 17 januari 2014

Ett smakprov av den Indiska kulturen

Dagen började med att vi blev hämtade av Ms.Sejal av skolbussen och blev direkt körda till Mahagujarat hospital där vi fick träffa Dr. Shelat på hans nya kontor. Vi fick en rundvisning på hela sjukhuset och de olika avdelningarna av Ms. Arpita. Efter denna rundvisning så fick vi en pressentation av Dr. Shelat om Mahagujarat medical society.

Sedan var det Michelles tur att redovisa om svenska traditioner.

På sjukhuset åt vi lunch som bestod av typiska indiska smårätter, som smakade väldigt gott. Senare på eftermiddagen kom några studenter från DPCN tillsammans med en lärare för att göra henna tatueringar på oss.
 
 
 
 
Vi var tvungna att vänta i två timmar innan vi fick duscha eller tvätta händerna. Vi blev nöjda med resultatet. Under dessa timmarna passade vi på att shoppa lite i närheten av hotellet. På kvällen var vi bjudna till DPCN och deras årliga kulturafton och fick lyssna på högtidliga tal av olika styrelsemedlemmar. Efter det fick vi se en massa olika dansshower som skolans elever framförde, både moderna Bollywood danser och traditionella folkdanser. Vi tyckte det var väldigt underhållande och de var riktigt proffsiga.
Vi fick också framföra två sånger ( Svenska nationalsången och Idas sommarvisa). I slutet föreställningen så fick alla studenter och även vi och även Anna och Ulla- Carin gå upp på scenen och dansa.






 
 
 

Hoppas ni har det bra där hemma i kylan!
Emilia :)